260 biståndsorganisationer uppmanar världens ledare att ta krafttag mot hungerkrisen

Ett dygns globala försvarsutgifter räcker för att bistå de 34 miljoner människor som löper risk för akut svält. Idag publiceras ett upprop riktat till världens ledare.    

Ett år har gått sedan FN varnade för en ”hungersnöd av bibliska proportioner”. FN:s insatser för att möta livsmedelsosäkerheten är kraftigt underfinansierade samtidigt som behoven breder ut sig.

Den 20 april publicerar 260 civilsamhällesorganisationer ett öppet brev där världens regeringar uppmanas att snarast öka biståndet för att skydda det 34 miljoner människor som står på randen till svält.

I slutet av 2020 uppskattade FN att 270 miljoner människor antingen löper hög risk för eller redan upplever akut hungersnöd. 174 miljoner människor i 58 länder riskerar att dö av undernäring eller matbrist – en siffra som riskerar att stiga ytterligare om inte omedelbara åtgärder vidtas. 

Nyligen aviserade FN:s livsmedelsprogram WFP och livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO att 5,5 miljarder dollar behövs för att möta den omedelbara krisen. Detta motsvarar mindre än 26 timmar av världens försvarsutgifter, som uppgår till 1,9 triljoner dollar per år. Samtidigt ökar konflikterna i takt med att fler människor går hungriga. 

Den största pådrivande kraften i hungerkrisen är konflikter. Klimatkrisen och coronapandemin förvärrar situationen ytterligare, liksom det begränsade tillträdet för humanitära aktörer i svåra kriser. Några av de hårdast drabbade länderna är Jemen, Afghanistan, Sydsudan och norra Nigeria. 

Fayda bor i Lahj-provinsen i Jemen, och är en av många miljoner människor i det krigshärjade landet som vittnar om en fullständigt desperat situation. Fayda berätta att biståndsarbetare som kom till hennes hydda trodde att hon hade mat eftersom det kom rök från köket. 

– Men jag lagade inte mat åt mina barn. I själva verket kunde jag bara ge dem varmt vatten och örter. De somnade hungriga. Jag har flera gånger tänkt på att ta mitt liv men tanken på mina barn har alltid hindrat mig.

I början av coronapandemin krävde FN:s generalsekreterare ett globalt eldupphör för att hantera pandemin, men alltför få krigförande parter har hörsammat detta. Världens ledare måste stötta hållbara lösningar på konflikter och säkra humanitärt tillträde i konfliktzoner. 

– Genom att 260 biståndsorganisationer som ser hungerns direkta konsekvenser går samman sänder vi en mycket viktig signal till världens ledare att det är dags att agera. Vi hoppas att de lyssnar, säger Elmi Hussein, enhetsansvarig för den humanitära enheten på Islamic Relief Sveriges Internationella avdelning.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin