Avsätt en procent av Sveriges krispaket till världens mest utsatta

FN varnar för att en halv miljard människor kan bli fattiga i coronapandemins spår, och att hungersnöden kan fördubblas. I en ny rapport om effekterna av pandemin för världens mest utsatta föreslår Islamic Relief tillsammans med sex andra svenska biståndsorganisationer att Sverige avsätter motsvarande en procent av det inhemska krisstödet till att stötta världen ur krisen.

– Sverige måste säkra att andra humanitära kriser inte bortprioriteras på grund av covid-19, samt att globala överenskommelser och åtaganden kring humanitär rätt och respons upprätthålls. Tidigare erfarenheter visar att epidemier riskerar att tränga undan andra livsvikta program med flera döda och större lidande som följd, säger Islamic Relief Sveriges generalsekreterare Mohamed Ibrahim.

Coronapandemin breder ut sig över världen och dess konsekvenser kommer att bli kännbara i åratal framöver. Människor som redan är marginaliserade drabbas mycket hårt av den pågående coronakrisen. Islamic Relief och sex andra biståndsorganisationer har tagit fram en kartläggning av hur krisen drabbar människor i länder vi verkar i. Tillsammans riktar vi en rad rekommendationer till beslutsfattare och myndigheter i Sverige för att bidra till att de hårdast drabbade samhällena kan återhämta sig från krisen, och hur Sverige kan fortsätta bidra till att de globala målen uppnås.

Biståndsorganisationerna IM, Islamic Relief, Kvinna till Kvinna, Plan International Sverige, Rädda Barnen, Svenska missionsrådet och We Effect publicerade den 17 juni en gemensam rapport som sammanställer vittnesmål om coronapandemins konsekvenser från civilsamhällesorganisationer runt om i världen.

Av dessa vittnesmål ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper, och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara.

– Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdomen håller på att omintetgöras. De akuta humanitära behoven ökar dramatiskt samtidigt som utvecklingsinsatser har fått ställas in. Risken är att vi halkar ännu längre efter i arbetet med att uppnå Agenda 2030, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige.

Rapporten ger en rad konkreta rekommendationer för hur Sverige kan agera för att stötta världens mest utsatta under och efter krisen. Ett av förslagen är att Sverige ska avsätta en procent av våra inhemska stödpaket till en global Build Back Better-fond för att bidra till att finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen.

I juni 2020 omfattade de svenska stödpaketen minst 200 miljarder kronor. En procent av detta skulle bli drygt 2 miljarder kronor till en Build Back Better-fond.

– Det här är den värsta kris som drabbat världen i vår tid. Den kräver att vi tänker nytt och tänker om. Det är uppenbart att mer resurser måste till för att stötta låginkomstländerna att hantera krisen och för att bygga en tryggare värld för alla efter krisen, säger Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM.

Den 17 juni hölls en politikerdebatt i samband med rapporten, där riksdagsledamöterna Magnus Ek (C), Janine Alm Ericson (MP), Magdalena Schröder (M) och Kenneth G Forslund (S) medverkade. Den kan ses här.

Rapporten finns att ladda ner här.

Fakta: så slår coronakrisen mot världens mest utsatta

• FN varnar för att en halv miljard människor kan försättas i fattigdom på grund av coronakrisen, och att antalet människor i världen som lider hungersnöd kan fördubblas till 265 miljoner. Källa: FN

• Vaccinationer mot mässlingen har ställts in i minst 23 länder till följd av coronapandemin, vilket drabbar 78 miljoner barn upp till nio års ålder som annars hade erbjudits skydd. 2018 dog över 140 000 människor i världen av mässlingen, de flesta barn under fem år. Källa: FN, WHO

• Den nästintill världsomspännande lock-down som varit under våren har lett till uppskattningsvis 15 miljoner fler fall av mäns våld mot kvinnor och flickor, beräknat på en tre-månadersperiod. Källa: UNFPA

• I 48 länder har myndigheterna vidtagit åtgärder under coronapandemin som hotar det demokratiska utrymmet. I ytterligare 34 länder har myndigheterna agerat på ett sätt som till viss del hotar demokratin. Källa: V-Dem Institute, Göteborgs universitet