900 18 19Hej Statsråd Benjamin Dousa,
Vi tio organisationer, medlemmar i SNHA, vill på detta sätt förmedla vad vi anser vara de viktigaste ståndpunkterna att ta i beaktning i framtagandet av en ny humanitär strategi för Sida. Nedan ska inte ses som en uttömmande lista. Med förståelse för korta tidsramar och i linje med principen om dialog inom ramen för de gemensamma åtagandena och ett gemensamt svenskt HUM-lag, ser vi fram emot att få läsa ett utkast av strategin och nära samverkan i framtagandet.
Sveriges mervärde som humanitär aktör och givare
Det svenska humanitära biståndet har länge utmärkt sig som vägledande för andra humanitära givare. Detta anseende är framför allt kopplat till ett givarskap som varit både principfast, flexibelt och förutsägbart. Samtidigt har Sverige lagt starkt fokus på att utveckla både långsiktiga partnerskap och stärka det humanitära systemet i sin helhet.
Sveriges humanitära stöd har dessutom tagit fasta på rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv. Vidare har vikten av att lyfta skyddsfrågor och jämställdhetsintegrering genomgående varit starka svenska mervärden. För att Sverige ska bibehålla sitt internationella renommé och fortsätta att vara en konstruktiv kraft för förändring i en tid av allt mer komplexa och allvarliga kriser, krävs att dessa aspekter tas väl om hand i den kommande svenska humanitära strategin.
Det är i detta hänseende positivt att reformagendan ”Bistånd för en ny era” i avsnittet om stärkt humanitärt stöd fastslår att målet för svenskt humanitärt bistånd är “att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet hos människor”, samt att stödet ska vila på ”principerna om humanitet, neutralitet, oberoende och opartiskhet och fördelas utifrån bedömningar av humanitära behov i ett globalt perspektiv”.
Bärande humanitära värden
Med ovan i åtanke önskar vi i den kommande strategin se ett stärkt fokus på följande aspekter och kärnvärden inom ramen för vilka Sverige har en möjlighet att visa globalt ledarskap:
-De humanitära principerna
I en tid av mer utdragna och komplexa kriser, inklusive konflikter mellan icke-statliga aktörer blir det än viktigare att svenskt humanitärt bistånd är behovsstyrt och starkt förankrat i de humanitära principerna. Nationella intressen som ligger utanför ramen för biståndsmålen, inklusive åtgärder som följer av en mer restriktiv migrationspolitisk, hör inte hemma i en kommande svensk humanitär strategi. Förflyttningar bort från de humanitära principerna skulle politisera och undergräva inte bara det svenska humanitära biståndet utan även riskera utsätta de som arbetar med humanitärt stöd för fara och göra bestående skada inom hela det internationella humanitära systemet.
-Stärkt skydd
Män, kvinnor, flickor och pojkar har rätt att skyddas från övergrepp, vanvård, exploatering och sexuellt våld. De här brotten kan av sin natur endast hanteras fullt ut när samtliga humanitära aktörer, oavsett sektorspecifik expertis, samarbetar för att ta itu med de bakomliggande orsakerna. Skydd av män, kvinnor, flickor och pojkar är därför centralt för alla humanitära aktörers verksamhet. Sverige anses vara en av de mest progressiva givarna inom skydd och är en ledande aktör inom sektorn. Vi vill därför se att strategin aktivt framhäver samtliga humanitära aktörers ansvar och möjlighet, oavsett sektorspecifik expertis, att minska den drabbade befolkningens sårbarhet och utsatthet. All verksamhet ska därmed bidra till att humanitära aktörer, oavsett sektor, verkar för att reducera skyddsrisker och uppnå skyddsmål. Att prioritera behov och skydd i humanitära insatser är inte bara en moralisk skyldighet utan också en kostnadseffektiv investering i framtiden. Genom att investera i den drabbade befolkningens välbefinnande och skydd skapar vi starkare och mer motståndskraftiga samhällen som kan återhämta sig och blomstra efter kriser. I detta arbete måste såväl en jämställdhetsintegrerad som barnrättsintegrerad riskanalys ingå. Detta främjar även synergi med Strategin för fred, säkerhet och stabilisering 2024–2028, strategimål 1.
-Upprätthållande av internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna
Konflikt är den främsta drivkraften för behovet av humanitärt stöd på många platser i världen och den internationella humanitära rätten utgör grunden i det normativa ramverk som skyddar och möjliggör humanitär verksamhet. Idag ser vi hur krig utkämpas i allt större utsträckning utan hänsyn till de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt. Straffrihet råder i stor utsträckning vilket resulterar i att kränkningar av den humanitära rätten därmed normaliseras i krigsföring. Detta leder till katastrofala konsekvenser för civila och bidrar till de ökade humanitära behov vi ser idag. Mellan 2013 och 2023 ökade antalet länder där civila attackeras med 42 procent.
Sverige har, som statspart till Genèvekonventionerna, ansvaret att utbilda den egna befolkningen om den internationella humanitära rätten, men även att verka för att krigförande stater och andra aktörer lever upp till sina skyldigheter. Det är även viktigt att Sverige fortsätter belysa vikten av att krigsbrott förebyggs och inte kan begås ostraffat. Arbetet för efterlevnad av den internationella humanitära rätten stärker även grunden för en fredlig utveckling världen över. Den kommande strategin bör därför bidra till att främja utveckling, spridning och tillämpning av internationell humanitär rätt och de humanitära principerna, verka för ett ökat ansvarsutkrävande för kränkningar av den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, samt fortsatt verka för att öka humanitära aktörers tillträde och utrymme.
-Lokalisering som en del av samordnade insatser inom utveckling, fred och humanitärt stöd
Svenskt stöd bör riktas dit behoven är som störst: till människor som befinner sig i länder i skärningspunkten mellan fattigdom, konflikt och klimatförändring. Dessa konflikter är ofta komplexa till sin natur, utdragna, och många är därtill bortglömda.
Då reformagendan beskriver att ”finansiering fokuseras till de organ som arbetar mest effektivt och transparent med fokus på de allra mest utsatta” noterar vi att de mest effektiva arbetssätten i humanitärt stöd inte alltid är de som är enklast att mäta. Vi understryker därför vikten av att fortsatt sträva mot att nå målen för lokalisering inom Grand Bargain, och att särskilt stöd viks till lokala organisationer för att stärka deras möjligheter att verka och för att tillgodose särskilt sårbara individers och gruppers behov och rättigheter.
Humanitärt tillträde och möjligheten att nå utsatta grupper i svåråtkomliga kontexter är svårt och ofta omöjligt utan den kunskap och förtroende vi får genom långsiktiga relationer med lokala aktörer. Samordning av insatser i gränslandet mellan utvecklingssamarbete, fredsbyggande och humanitärt bistånd – med och genom lokala aktörer – är avgörande för ett effektivt humanitärt stöd som främjar motståndskraft mot kris, samt långsiktig utveckling och fred. Det svenska civilsamhället har mångårig erfarenhet av att implementera insatser i gränslandet mellan de tre verksamhetsområdena, på egen hand och i samarbete med lokala partners. Brist på samordning bland givare, och separata strategier och finansieringsströmmar, förblir dock en av våra största utmaningar. Därför välkomnar vi regeringens ambition att stärka samverkan och synergier i syfte att förebygga och minska risken för utdragna humanitära kriser och katastrofer. Nu behövs dock konkreta samverkansmetoder och gemensamma finansieringskällor för att effektivisera biståndet och möjliggöra faktisk förändring vid implementering – förslagsvis inom ramen för Sidas land- och regionstrategier, samt tematiska strategier. I linje med flera positiva skrivningar i regeringens reformagenda, bör den humanitära strategin därför understryka och i högre grad operationalisera samverkan och lokala aktörers centrala roll i effektivt humanitär respons. Lokalisering, genom stärkandet av lokalt ledd humanitärt arbete, adresserar ojämlikheterna i det internationella humanitära systemet samtidigt som det bidrar till att förbättra kvaliteten och effekten av humanitärt bistånd.
-Ansvarsutkrävande, uppföljning och kvalitet
Sverige behöver en samlad och övergripande strategi vad det gäller ansvarsutkrävande och kvalitet inom ramen för det humanitära biståndet. Detta skulle säkerställa att frågor som Protection from Sexual Exploitation, Abuse and Harassment (PSEAH), Accountability to affected people (AAP), lokalisering och säkerställande av deltagandeprocesser vid utformning, uppföljning och utvärdering av humanitärt bistånd, blir mer effektiva. Vi uppmanar därför Sverige att öka sitt engagemang och tillsätta mer resurser för ansvarsutkrävande och kvalitet inom ramen för den nya humanitära strategin. I synnerhet med hänvisning till och stöd av etablerade standarder såsom Core Humanitarian Standard (CHS), för att säkerställa tydliga och mätbara förväntningar på de organisationer vilka finansieras av det svenska humanitära biståndet.
Med dessa medskick ser vi fram emot en fördjupad dialog kring Sveriges kommande strategi för det humanitära biståndet.
Vänligen,
ACT Svenska Kyrkan
ADRA Sweden
International Rescue Committee (RESCUE)
Islamic Relief Sweden
Läkarmissionen / LM International
Norwegian Refugee Council
PMU
Save the Children Sweden
SOS Barnbyar / SOS Children’s Villages International
Svenska Röda Korset
Svenska Missionsrådet (SMR)
World Vision Nordic
