Den 6 mars 2026 hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om rättssäkerhet och civilsamhällets roll i svenskt bistånd. Debatten tog sin utgångspunkt i Sidas beslut att avslå Islamic Relief Sveriges ansökan om strategiskt partnerskap.
Under debatten riktade riksdagsledamöterna Lotta Johansson Fornarve(V), Olle Thorell(S) och Jacob Risberg(MP) kritik mot hur beslutet har fattats och vilka konsekvenser det kan få för civilsamhällesorganisationer. Riksdagsledamöter betonade att myndighetsbeslut måste vila på fakta, evidens och rättsstatliga principer.
Från Lotta Johansson Fornarve(V) sida lyftes att stödet till Islamic Relief Sverige har dragits tillbaka trots att Sida själva skriver att organisationens verksamhet inte är odemokratisk. Partiet menade att den försiktighetsprincip som har använts riskerar att leda till godtyckliga bedömningar, vilket i förlängningen kan undergräva rättssäkerheten.
Riksdagsledamöterna varnade för bredare konsekvenser för civilsamhället. Om organisationer upplever att beslut fattas utan tydliga och transparenta kriterier finns en risk att förtroendet mellan staten och civilsamhället försvagas och att humanitära organisationer får svårare att planera långsiktiga insatser.
I debatten lyftes även att desinformationskampanjer mot Islamic Relief förekommer och att sådana narrativ riskerar att påverka den offentliga diskussionen. Samtidigt ifrågasattes Jacob Risberg (MP) varför över 500 internationella granskningar av Islamic Relief inte anses väga lika tungt som bedömningar från debattören Magnus Ranstorp, som också sitter i Sidas styrelse efter att ha tillsatts av regeringen 2024.
Olle Thorell(S) framhöll under debatten att staten inte får bygga beslut på godtycklighet, eftersom godtycklighet är motsatsen till en rättsstat. Beslut ska fattas på saklig grund och i enlighet med rättsstatliga principer – inte på kampanjer eller lösa misstankar.
Riksdagsledamöterna betonade också att alla organisationer ska behandlas lika och inte utsättas för godtyckliga bedömningar. I debatten ställdes frågan hur regeringen kan dra långtgående slutsatser om Islamic Relief Sverige när både Sida och Centrum mot våldsbejakande extremism samtidigt konstaterar att organisationens verksamhet inte är odemokratisk.
Riksdagsledamöterna lyfte en bredare fråga om hur statliga beslut påverkar civilsamhällets handlingsutrymme och vikten av att rättssäkerhet, transparens och proportionalitet upprätthålls i myndighetsutövning.
–Vi välkomnar att riksdagen nu diskuterar rättssäkerheten i myndighetsbeslut som rör civilsamhället. Islamic Relief har under lång tid varit föremål för en desinformationskampanj, trots att organisationen inte har några som helst kopplingar till någon politisk rörelse någonstans i världen. Detta har konsekvent bekräftats genom flera oberoende granskningar och utvärderingar, inklusive bedömningar som genomförts av Sida, vilka inte har funnit några belägg för sådana anklagelser, säger Waseem Ahmad, verkställande chef med ansvar för extern påverkan, policy och opinionsbildning vid Islamic Relief Sverige.