Idag är det den första årsdagen sedan den stora explosionen i Beirut; en tragedi som dödade hundratals människor och orsakade betydande förstörelse i staden. Regeringen har förklarat en nationell sorgedag för att markera denna smärtsamma katastrof, som fortfarande drabbar tusentals familjer.
Islamic Relief var en av de första organisationerna på plats efter explosionerna. Våra team var på plats direkt efter tragedin och gav hjälp och stöd till de drabbade. Vi genomförde flera projekt 2020 för att hjälpa de drabbade. Vi delade ut mat- och hygienpaket till de överlevande, samt levererade rehabiliteringsprogram. Ett år efter katastrofen tillhandahåller fortfarande stöd i form av rehabilitering av bostäder och utdelning av matpaket.
Tariq Al Bizri, tillförordnad landschef för Islamic Relief i Libanon, säger:
”Explosionen var extremt kraftfull och förstörde flera delar av staden; förstörelsen var överallt. Effekterna och skadorna var dock mest betydande i fattiga stadsdelar där människor redan levde under svåra förhållanden. Många invånare hade inget annat val än att bo kvar i deras gamla hus, som ofta skadats allvarligt av explosionen.”
Al Biziri beskriver vidare hur den ekonomiska krisen har förvärrats under det senaste året:
”Tusentals människor förlorade sina jobb eftersom framstående företag också förstördes i explosionen och aldrig öppnades igen. Arbetslösheten har ökat sedan dess, vilket har förvärrat situationen. Dessutom har den ekonomiska krisen i Libanon intensifierats de senaste månaderna och påverkat många sektorer. Vi har bara el ett par timmar om dagen, och det finns inget bränsle till generatorer. Bristen på elektricitet har påverkat alla, särskilt de som lever med svåra hälsotillstånd och förlitar sig på medicinsk utrustning, till exempel syretankar. I avsaknad av strömförsörjning eller bränsle till generatorer lever vi nu i mörkret, vilket påverkar den psykiska hälsan hos alla, särskilt barn.
”Det har blivit vanligt att se människor som sover på gatan, särskilt de som har andningsproblem eller någon som vill undvika värmen. Livet i landet blir mer och mer en kamp för varje dag som går.”