Världens fattiga är de som bidrar minst till klimatförändringarna, men är de som drabbas hårdast av torka, översvämningar och förstörda skördar. Vi i den rika delen av världen måste minska utsläppen och finansiera anpassningen i fattigare länder. EU:s kommande biståndsbudget behöver ökas och mer pengar avsättas för klimatåtgärder, skriver företrädare för biståndsorganisationen Islamic Relief tillsammans med Sveriges Imamråd i Göteborgsposten.

Den 14 juli 2018 slog blixten ner i Ljusdal i Hälsingland. Det var rekordtorrt i marken och blixtnedslaget satte igång en skogsbrand som snabbt spred sig. Och det var inte den enda stora skogsbranden den sommaren. När hösten kom hade 25 000 hektar skog brunnit, till ett värde av flera hundra miljoner kronor.

Bränderna var de mest dramatiska exemplen på en svensk sommar som präglades av extremer: skörden var den sämsta på decennier, lantbrukare tvingades nödslakta sina djur och det rådde vattenbrist. Detta är ett exempel på hur framtidens somrar i klimatförändringens spår kan te sig.

Men runtom i världen slår klimatförändringarna ännu hårdare mot redan utsatta befolkningar. I Sudan orsakar klimatförändringarna ökenutbredning och vattenbrist. I Bangladesh hotas människor och deras odlingar och inkomstkällor av återkommande översvämningar. I Somalia med grannländer pågår just nu en omfattande torka som hotar miljontals människor med matbrist.

När människor inte längre kan försörja sig på jordbruk drivs de på flykt. Konflikter om naturresurser intensifieras – och ökar i sin tur antalet flyktingar ytterligare i en värld där 70 miljoner människor i dagsläget är på flykt från sina hem.

Vi som undertecknat denna debattartikel representerar två organisationer med olika verksamhet. Sveriges Imamråd är en samlingsplats för många av Sveriges imamer. Islamic Relief är en biståndsorganisation som genomför insatser världen över. Klimatfrågan är dock ett av de områden där våra intressen möts.

Imamrådet ser allvarligt på klimatförändringarna inte minst eftersom ett kärnbudskap inom Islam är att leva hållbart och ta hand om jorden. Principer om enhet, balans och ansvar går som en röd tråd genom koranen och uppmanar oss människor att inte slösa med jordens resurser, utan att istället värna om den.

Islamic Relief är en humanitär organisation. Vi arbetar i några av världens mest utsatta samhällen med människor som drabbats av krig och konflikt – men också av katastrofer orsakade av klimatförändringar. Vi ser att effekterna av klimatförändringarna pågår här och nu, och de som påverkar klimatet minst är de som drabbas hårdast.

För att bygga motståndskraft mot ett förändrat klimat har Islamic Relief bland annat startat klimatklubbar och planterat träd i Kenya, byggt solpaneler i Sudan och stöttat människor till nya inkomstkällor i Niger. I en pågående insats finansierad av svenska biståndsorganisationen Forum Syd utbildas hummerfiskare och risfarmare på ön Lombok i Indonesien för att lättare kunna tillgodogöra sig väderprognoser, en nödvändighet för att de ska kunna planera sin verksamhet när klimatet inte längre följer tidigare mönster.

Inom EU pågår nu förhandlingar om hur stort unionens bistånd ska vara perioden 2021–2027. Biståndet minskade 2017 till strax under 0,5 procent av bruttonationalinkomsten. I de pågående förhandlingarna har Europaparlamentet föreslagit en höjning till 0,7 procent. I en resolution från i höstas betonade parlamentet vikten av att ”mobilisera stora nya fonder för anpassning i utvecklingsländer”.

Världens fattiga måste få stöd i anpassningen till ett nytt klimat, och även kompenseras vid förluster orsakade av klimatkatastrofer. Det är vi i den rika delen av världen som bär ansvar för att finansiera de nödvändiga insatserna. Därför är det viktigt att EU beslutar om en ökad biståndsbudget som verkligen gör skillnad för de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Mohammed Mohsen, kommunikationschef Islamic Relief

Khaled Eldib, ordförande Imamrådet och imam vid Stockholms moské