KLIMATBISTÅNDET I REFORMAGENDAN: CONCORD SVERIGES INSPEL

Klimatbiståndet måste bidra till att stödja människor som kämpar mot fattigdom och förtryck och fokusera på drabbade grupper. Här är 24 CONCORD Sverige-medlemmars budskap när regeringen reformerar biståndet.

Regeringen genomför just nu en reformagenda för det svenska biståndet, och har aviserat att klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras. 24 organisationer i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för miljö- och klimaträttvisa har nu skickat in ett gemensamt inspel till UD om hur klimatbiståndet bör utvecklas.

Här kan du läsa våra medskick i sin helhet, och nedan finns de i korthet:

De länder och grupper som bidragit minst till klimat- och naturkrisernas uppkomst drabbas ofta oproportionerligt hårt. Klimatbiståndet måste bidra till biståndets övergripande mål och stödja människor i fattigdom och förtryck.
Prioritera i hög grad klimatanpassning samt skador och förluster i det offentliga klimatbiståndet. Idag går en oproportionerligt stor del av den globala klimatfinansieringen till insatser för minskade utsläpp, trots att dessa har en större chans att attrahera privat finansiering.
Låt inte klimatfinansieringen spä på skuldkrisen. Klimatfinansiering bör i huvudsak ges som bidrag och inte lån, särskilt vad gäller stödet till de fattigaste länderna.
Säkerställ att miljö och klimat genomsyrar allt bistånd. Inget bistånd – inte heller det som ges via utvecklingsbanker – får gå till klimat- och miljöskadlig verksamhet.
Knyt ihop insatser för klimatet, den biologisk mångfalden och bredare miljöfrågor.
Fokusera på mänskliga rättigheter och lokal förankring. Klimatinsatser behöver vara rättighetsbaserade och de grupper som drabbas hårt av klimatkrisen måste vara delaktiga i att formulera problemen och fatta beslut om lösningar.
Ta hänsyn till barns rättigheter. Att barn drabbas särskilt hårt men också är centrala aktörer för att motverka krisen bör tydliggöras i regeringens styrdokument för klimatbiståndet.
Ha ett jämställdhetsperspektiv på klimatbiståndet. Medveten jämställdhetsintegrering gör klimatbiståndet mer effektivt, och ansatser som aktivt utmanar ojämställda strukturer och maktrelationer leder till att fler biståndsmål uppfylls.
Stärk världens småskaliga jordbrukare. Världens småskaliga bönder står för 30 procent av världens matproduktion och påverkas hårt av klimatkrisen men får bara 1,7 procent av den globala klimatfinansieringen.
Inkludera urfolk och lokalsamhällen och ta tillvara deras kunskap. Dessa har en erkänt viktig roll för att bevara den biologiska mångfalden.
Stötta miljöförsvarare, som idag är bland de mest utsatta människorättsförsvararna. Ökat stöd behöver gå till dem.